När Vattenfall räddar världen
Nu är världen räddad igen. Liksom några gånger förut är det Vattenfalls ledning som kommer ridande på sina vita springare, i allra sista stund.
Den här gången handlar det om att avskilja koldioxid med hjälp av alger. Ett EU-sponsrat försök ska inledas vid ett kolkraftverk i Tyskland. Kolröken ska ledas genom bassänger med alger som tar upp koldioxiden. Försök som gjorts i USA visar att 85 procent av koldioxiden kan avskiljas på detta sätt, rapporterar DN upphetsat.
Låt oss för tillfället bortse från att det är en komplicerad process man ger sig in på. Det företag som gjorde försöket DN hänvisar till gick i konkurs förra året. Vi lär vara åratal från en storskalig användning av alger som koldioxidavskiljare, om vi någonsin når dit.
Ja, låt oss bortse från det, och istället läsa hur Vattenfall tänkt sig att kanske få ekonomi i det hela. Processen kommer ju att bli dyrbar. Jo, poängen är att algerna, som ju växer till sig av all koldioxid de kommer att matas med, sedan kan användas som biobränslen eller som biogas till kraftverk.
Och vart försvinner det lagrade kolet när biodieseln eller biogasen förbränns?
Det krävs inga högre kemibetyg för att svara på den frågan. Kolet försvinner inte alls. Det kan den inte göra. Det hamnar i luften när algerna brinner upp. Samma mängs koldioxid bildas, Vattenfall får ut lite mer energi för varje ton kol man förbränner, men man minskar inte kolkraftverkens utsläpp med ett enda gram.
Det fanns skäl till att Vattenfall vann första priset i Climate Greenwash Awards häromsistens
Explore posts in the same categories: Media, MiljöEtiketter: grönmålning, klimat, kol
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
Fogelqvist 
juli 23, 2010 den 4:15 e m
Fogelqvist gör här samma logiska kullerbytta som Vattenfall gör när George Olahs CCR (Carbon Capture and Recycling) avfärdas med argumentet: ”När vi kör bil med syntetiska drivmedel tillkomna genom CCR har vi bara skjutit upp CO2-utsläppet”.
Man kan säga att vi lånat koldioxiden från luften och lämnar tillbaka den igen med tack för lånet, som Arne Johansson uttrycker det i sin recension av nyutkomna boken ”Drivmedel av koldioxid och vatten”.
Nämnda boks två sista meningar uttrycker samma sak med: ”Under förutsättning att fossilfri el används till CCR, är det ett äkta kretslopp för koldioxid liksom fotosyntesen. Båda dessa kretslopp är klimatneutrala.”
juli 23, 2010 den 4:40 e m
Men saken här är ju att i det aktuella fallet kommer koldioxiden från förbränning av kol, koldioxiden kommer därmed inte från något naturligt kretslopp. Vi får ut mer energi, men frigör likväl enorma mängder koldioxid som lagrats under miljontals år.
juli 23, 2010 den 6:08 e m
Jovisst, men kolet är ju redan förbränt. Det är egalt om vi återför CO2 och hydrerar den till drivmedel via Olahs metanolsyntes, Lantmännens veteodling/bränneri, Vattenfalls algodling/rötning eller Gillbergs skogsrester/förgasning – den springande punkten är att ALL I DESSA PROCESSER ANVÄND ENERGI ÄR FOSSILFRI.
juli 23, 2010 den 7:04 e m
Om vi ska ha minsta lilla möjlighet att hejda en klimatkatastrof, ja att åtminstone klara 2-gradersmålet, har vi inte råd att förbränna mycket mer kol överhuvudtaget, oavsett om vi sedan kan återvinna kolet en eller ett par gånger. Utmaningen är gigantisk. Säkerligen lär vi ha kvar kolkraft längre än vad som vore önskvärt. Säkerligen är vi på väg rakt in i en stor gambling om planetens framtid. Men låt oss åtminstone inte satsa framtiden på det fält som heter illusioner om snabba tekniska lösningar.
juli 23, 2010 den 5:44 e m
Jag tror att såväl Hemming som Fogelqvist och kanske Vattenfall missat en väsentlig poäng nämligen att den vid förbränning bildade koldioxiden kan tas i retur för fotosyntes i all oändlighet. Detta leder i förlängningen till att behovet av fossila bränslen minskar drastiskt och kommer på sikt att upphöra helt. Faktum är att om Sverige kunde tillvarata de industriella utsläppen av koldioxid samt recirkulera dessa genom fotosyntes och därefter följande rötning av den bildada biomassan för att bilda biogas skulle landet vara självförsörjande på energi på kortare tid än ett år!
Forskningsarbete för att finna och lösa problem som kan tänkas uppstå i en sådan process har initierats av undertecknad och finansieras tills vidare av Södra Skogsägarna. Arbetet bedrivs på Stockholms universitet.
juli 23, 2010 den 7:27 e m
I ”Drivmedel av koldioxid och vatten” refererar vi till ”Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter, Lund 2008”. Där anges den totala potentialen till 74 TWh/år, varav 59 från skog och 15 från samhälle och lantbruk. I tidigare energikriser har jag jobbat mycket med lantbrukets energifrågor och har stor respekt för de utspridda volymer med låg densitet det är fråga om. Jag anser att det är en enorm prestation att utnyttja halva potentialen, vilket vi räknat med i boken, vilket alltså inte på långa håll kan ersätta vår nuvarande transportsektors konsumtion av ca 90 TWh bensin/diesel per år. Vi måste helt enkelt börja elektrifiera det som går samt dessutom recirkulera CO2 om vi inte ska gå baklänges!
juli 23, 2010 den 7:06 e m
Nuvarande oljeekonomi gör att inte något av de alternativ jag nämnde för CO2s återförande till oumbärliga bränslen och kolväten går att genomföra strikt fossilfritt – framförallt inte de tre alternativ som bygger på fotosyntesen genom att all biomassa är så voluminös och kräver så stora insatser i hopsamling, hantering och logistik för att nå nödvändig industriell stor skala. Inte ens hydrogenering av CO2 till metanol går idag att genomföra helt fossilfritt genom att all nödvändig utrustning är tillkommen i en oljeekonomi, om man ska vara ärlig.
Ser vi på lång sikt faller de tre biomasse-alternativen på att åker och skog helt enkelt inte räcker till för de enorma kvantiteter som måste till för att ersätta fossilen.
Återstår CO2 och vatten som oändligt uthålliga och outsinliga råvaror, där erforderlig energi för att få fram vätet till CO2s hydrogenering naturligtvis på sikt kan bli strikt fossilfri när fossilekonomin helt har ersatts av en ”CCR-ekonomi”, men hur lång tid tar det när vi är så otroligt senfärdiga att inse nödvändigheten?!
juli 23, 2010 den 10:22 e m
Skogsindustrin i Sverige har idag utsläpp av koldioxid motsvarande ca 20 milj. ton. Detta är att betrakta som icke fossil koldioxid. Om denna volym koldioxid sattes in in process där koldioxiden i ett första steg bildar biomassa tillsammans med cyanobakterier ( de effektivaste fotosyntesorganismer som finns ) i en fotosyntes och den bildade biomassan därefter rötas och därefter används för energiproduktion i form av biogas, samt att den succesivt bildade koldioxiden från ny tillförd skogsråvara, vilken förbränns i form av svartlut, generar ny koldioxid som går in i processen som råvara för ytterligare produktion av biomassa och energi kan inte bara Sveriges behov av energi lösas,utan med dessa tankegångar hela världens.Tiden för fotosynes är beräknad till 3 dygn och rötprocessen till 4 dygn. Det innebär att den koldioxid som först kom in i processe kommer att avge sin energi ca 52 gånger per år och ökar för varje vecka som går.
Mina vänner? Sätt igång att räkna själva och ni kommer säkert till samma resultat som jag.
Det är hög tid, om än lite sent, att omvärdera koldioxid, inte bara som en växthusgas, utansom en värdefull råvra för enegiproduktion.
juli 24, 2010 den 5:42 f m
”Det är hög tid, om än lite sent, att omvärdera koldioxid, inte bara som en växthusgas, utan som en värdefull råvara för enegiproduktion.”
Helt överens!
”Mina vänner? Sätt igång att räkna själva och ni kommer säkert till samma resultat som jag.”
Här skiljs våra vägar, lindrigt uttryckt.
ERoEI (Energy Return on Energy Invested) är mindre än 1 % i fotosyntesen. Kan kanske för s k blågröna alger dubblas med GMO. Nu funkar det ändå tack vare att solen är så enormt generös.
För metanolsyntesen rör det sig idag om 60 % och kan höjas om väte kan produceras fossilfritt på annat sätt än med elektrolys av vatten.
Håller helt med om att svartluten är alldeles för värdefull för att som nu eldas upp i sodapannor. Pumpbar och transportfähig som den är ska den naturligtvis skickas till storskalig förgasning i några effektiva megafabriker för produktion av metanol/DME. All Sveriges nuvarande svartlut räcker till att ersätta ca fjärdedelen av vår transportsektors bensin/diesel.
Assarssons modell förutsätter en dammsugning av biomassa som inte håller. Den konkurerar med livsmedelsproduktion på åker och timmer, massa, vedbränsle i skog. Visst ska vi utnyttja rimliga mängder biomasseavfall, men en total mobilisering av all biomassa för att ersätta fossilen räcker ändå inte och skulle på sikt utarma åker- och skogsmarks mullhalt och därmed bördighet.
Den oändligt uthålliga fossilfria och därmed klimatneutrala kolkällan är atmosfären och vi måste lära oss att som floran fånga in och recirkulera dess CO2. Det är en god början med de tekniker som nu finns att avskilja CO2 i samband med koncentrerade utsläpp (oxyfuel, pre- och postcombustion).
I ”Drivmedel av koldioxid och vatten” har vi en modell för att ersätta våra nuvarande 90 TWh bensin/diesel med elfordon och metanol/DME till 2030. Vi hårdrar både elfordon och biodrivmedel men måste ändå ta till 40 TWh metanol/DME per år från CO2 och vatten för att få ekvationen att gå ihop.
juli 24, 2010 den 7:34 f m
På Assarssons uppmaning räknar jag och kommer till följande:
Skogsindustrins årliga utsläpp av 20 Mton CO2 avskiljs och blir till 20 * 32/44 = 14,5 Mton metanol med energiinnehållet 6,3 * 20 * 32/44 = 91 TWh. Det stämmer på pricken till vår transportsektors konsumtion.
Men, men, men. Med nuvarande tekniks ERoEI kräver det 9100/60=152 TWh fossilfri el främst till all erforderlig vätgas för hydreringen av CO2. Enligt Energimyndighetens senaste ”Energiläget 2009” var Sveriges totala elkonsumtion 129 TWh år 2008 och vi skulle alltå behöva öka den med nästan 120 % till 281 TWh/år!
Till att börja med finns möjligheten att ta vara på en massa strandad elpotential som nu rinner oss ur händerna. Det gammalmodiga nätet ska naturligtvis smart hålla nya diskontinuerliga elslag offgrid och bara ta in dem vid behov, istället för att man nu gör tvärtom. Då kan all sådan strandad elpotential elektrolysera vatten när den inte behövs på nätet.
juli 26, 2010 den 1:07 e m
Förlåt om jag blev så ivrig att tråden släcktes. Debatt om fossilens ersättning behöver verkligen spinna vidare.
Om jag låter ”… total mobilisering av all biomassa för att ersätta fossilen räcker ändå inte …” vara osagt och istället frågar: Om man har stora mängder avskiljd och ren CO2 (redan verklighet), vad är då enklast och mest ekonomiskt?
1) Begrava den, det finns ju biomassa som kolkälla
2) Utnyttja den som kolkälla och hydrera den till metanol/DME
juli 26, 2010 den 2:36 e m
Naturligtvis bör eldning av fossilt kol upphöra med det snaraste men då måste alternativa lösningar tas fram.
En lösning kan vara att använda den koldioxid som finns i industriens skorstenar för odling av snabbväxande cyanobakterier. Dessa kräver solljus och en tillsats av näring, främst fosfor. Eftersom de är kvävefixerande behövs ingen kvävegödning.
Den bildade biomassan rötas enligt känd teknik, varvid biogas bildas. Hela processen beräknas ta 7 dygn i snitt. Kortare på sommaren och längre på vintern.
Biogasens energiinnehåll tas till vara genom förbränning och den bildade koldioxiden går tillbaka till ny fotosyntes. Denna process blir utsläppsfri med avseende på koldioxid, den ersätter fossilt kol och det skapas energi.
Skogsindustin i Sverige släpper årligen ut 20 Mton CO2.Om denna volym används i ovanstående process och nybildad CO2 hela tiden förs in i cirkulationen kommer efter 70 dygn årstakten av producerad energi uppgå till 2600 PJ. Det totala ytbehovet för fotosyntes och rötning uppskattas till en kvadrat med sidan 50 km.
juli 26, 2010 den 4:18 e m
Jag delar helt Assarssons uppfattning att svenska ”industriskorstenar” är en hittills totalt förbisedd kolkälla, som till skillnad mot fossilt kol både är klimatneutral och befriad från det fossila kolets tungmetaller och andra föroreningar. Delar även åsikten att snabbväxande cyanobakterier, oriktigt kallade blågröna alger, kan vara ett effektivare sätt att utnyttja fotosyntesen än övrig biomassa samt att algmassan kan insamlas och rötas.
Det är emellertid sedan jag inte hänger med i matematiken. Rötningens metan ger oss samma problem som som elproduktion – det saknas och måste till rationella sätt att ”lagra” biogas (liksom elektricitet) om sådan produktion ska skalas upp till den enorma omfattning som kommer att bli nödvändig för att ersätta fossilen.
Rå biogas innehåller efter rötning i allmänhet 60/40 (räknat på volym) CH4/CO2, men borde vara möjlig att på ett eller annat sätt styra upp i 75/25. Då matchar den George Olahs nya patent ”bi-reforming of methane”, dubbel reformering av metan, dvs en kombination av våt reformering med ånga och torr reformering med CO2 med totalformel:
3CH4+CO2–>2CH3OCH3
DME som blir flytande vid bara 5 bars tryck är en sådan möjlighet att lagra, distribuera och vid behov använda energi, mycket enklare än nuvarande teknik att först uppgradera den råa biogasen till naturgasstatus och sedan gå in i LNG/CNG-teknik.
juli 27, 2010 den 7:26 f m
Summan av våra resonemang är att det finns två huvudvägar att ersätta fossilens klimatförstörande och förorenande kolatomer med klimatneutrala och rena kolkretslopp:
1) Fotosyntes->Biomassa->Biobränslen och -produkter.
2) Metanolsyntes efter CC->Metanol/DME->Derivat som kan ersätta allt vi nu får från fossilen.
Jag vidhåller att båda är klimatneutrala även om vi till att börja med utnyttjar ”skorstenar” i nuvarande fossildrivna kraftverk. Om koldioxiden inte avskiljts hade den ju gått ut i atmosfären, som inte kan skilja på ena och andra CO2molekylen. Varenda kolatom som på så sätt recirkuleras ersätter en fossil kolatom som inte behöver exploateras. I det långa loppet kan på så sätt all fossil exploatering ersättas av fotosyntesens och metanolsyntesens biotiska respektive kemiska kolkretslopp.
Varje dag som går utan allmänna opinionens insikt om dessa egentligen mycket enkla sammanhang är en förlorad dag. Ändå är det stört omöjligt att få gehör för dessa tankegångar hos politiker och media. När insikten en gång kommer blir domen hård: ”Varför sa’ ni inget”.
juli 27, 2010 den 5:05 e m
Jag har nu för avsikt att avsluta resonemanget kring koldioxidens möjligheter, att i stället för att vara en växthusgas, med allt vad detta leder till, i stället i en framtid komma, att användas som en råvara för ny energiproduktion.
Det finns idag flera tänkbara lösningar på problemet och i framtiden kommer säkert andra alternativ att finnas. Vad som blir det slutliga alternativet vet ingen.
Allvarligt är att svenska politiker slår sig för bröstet och hävdar att vi svenskar intar en ledande position och att de har en del i denna utveckling. En stor portion självkritik är befogad, vilket även gäller ansvariga i mediasektorn.
Tack för en stimulerande debatt där det visade sig att vi nog inte har stått så långt ifrån varandra i sakfrågan. Jag hoppas att Vattenfalls försök i Tyskland blir framgångsrika och att det kan leda till ett nytänkande i klimat- och energiproblematiken.
juli 27, 2010 den 6:25 e m
”… svenska politiker …, vilket även gäller ansvariga i mediasektorn.”
Det är också min trista erfarenhet.
Därför är det befriande att det finns debattforum som detta, tack Fogelqvist.
Man måste bryta sina uppfattningar mot andras för att komma vidare i insikt. Tack Assarsson, det har varit intressant och givande.