Blå dunster om oljan

 

I tisdags satt det några tusen människor framför sina datorer och väntade som om de vore barn på julafton. De var oljeanalytiker, journalister, departementsråd, politiker och helt vanliga medborgare med stort intresse för energifrågor. Det var dags för årets upplaga av World Energy Outlook. När som helst skulle den läggas ut på IEA:s – International Energy Agencys – hemsida. Nu skulle siffrorna stå där i svart på vitt. Hur mycket olja tror IEA att det produceras år 2035? Hur mycket ökar efterfrågan på kol? Hur ser utsikterna ut för naturgasen?

IEA styrs av OECD-länderna och har till uppgift att ge medlemsstaterna råd om energipolitiken. I den årliga World Energy Outlook analyseras nuläget och framtiden för de viktigaste energislagen. När tidningarna letar efter ”objektiva” siffror till faktarutorna  är det denna rapport de brukar bläddra i.

Knappt hade årets rapport – WEO 2010 – lämnat de digitala pressarna förrän nyhetsartiklar på temat ”Peak Oil dröjer till efter 2035”  lades ut på tidningarnas hemsidor. De senaste årens allt intensivare debatt om oljetoppen har lett till att detta blir vad många först letar efter i World Energy Outlook – vad säger egentligen IEA om när ”oljan börjar sina”.

IEA säger faktiskt inte särskilt mycket om den saken. Man försöker istället att räkna på hur stor efterfrågan på olja blir i framtiden. WEO 2010 laborerar med tre scenarier. I det som IEA anser är mest troligt kommer världen att vilja ha 99 miljoner fat olja om dagen år 2035. Den mängden går att producera, räknar man med. Om de stora länderna skulle ta klimatmålen på allvar kommer oljetoppen däremot att nås redan i början av 2020-talet – men då beror det på lägre efterfrågan, inte på att det blir omöjligt att öka produktionen.

Nu ska visserligen IEA:s prognoser tas med en nypa salt. Förra året kunde brittiska Guardian berätta om läckor inifrån IEA, vilka vittnade om att organisationen inte ville publicera siffror som oroade marknaden. Det är de stora oljeimportörerna, främst USA, som har det största inflytandet i IEA. De är inte betjänta av alarmerande prognoser som riskerar att driva upp oljepriserna ytterligare. Därför överdrivs oljereserverna, hävdade Guardians källor.

Ändå finns det anmärkningsvärda uppgifter i World Energy Outlook, för den som tittar lite närmare på vad som egentligen sägs.

IEA:s prisförutsägelser har varit notoriskt otillförlitliga. Nu menar man ändå att snittpriset kommer att ligga på minst 113 dollar per fat år 2035 jämfört med 60 dollar förra året – allt räknat i dagens penningvärde. Man utgår alltså från att priset i det närmaste fördubblas. Vad kommer detta att innebära för världsekonomin? Nyligen fick IEA:s generaldirektör Nobuo Tanaka frågan om dagens oljepriser på 70-90 dollar  är förenliga med en uthållig tillväxt. ”Det vet vi inte” blev svaret.

Dessutom: för första gången säger IEA nu att det inte kommer att gå att producera mer vanlig råolja än idag. Man menar att världen troligen nådde en produktionstopp på 70 miljoner fat/dag år 2006, och att nivån kommer att ligga på 68-69 miljoner fat de närmaste 25 åren. Tidigare har man trott på en ökning med 5 miljoner fat/dag till år 2030. För att nå 99 miljoner fat år 2035 krävs det stora tillskott av så kallad okonventionell olja, inte minst från Kanadas oljesand, samt flytande naturgas(NGL).

IEA förutser alltså dyrare olja, som blir allt svårare att utvinna. Ändå menar många analytiker att organisationens förutsägelser är helt orealistiska.

Redan prognoserna för hur mycket olja som kan produceras från oljesanden i Kanada är osäkra. Det handlar om mycket dyr olja, och miljöskadorna vid utvinningen är enorma. Ändå är den stora nyckelfrågan om råoljeproduktionen kan ligga kvar på nivån 68-69 miljoner fat om dagen i 25 år till, som förutspås i World Energy Outlook.

Oljekällor sinar. IEA räknar med att produktionen från befintliga oljefält kommer att sjunka till 15 miljoner fat/dag år 2035. 53 miljoner fat måste alltså ersättas. Det ska ske dels genom att redan hittade oljefyndigheter kommer i drift, dels genom att man hittar ny olja som räcker till drygt 20 miljoner fat/dag.

Detta innebär gigantiska utmaningar. Saudiarabien måste öka produktionen med 50 procent – något många utomstående experter tror är helt omöjligt. Och Irak måste snabbt få en hållbar fred, eftersom IEA räknar med att landet ökar produktionen från 2,5 till cirka 7 miljoner fat om dagen. I stort sett alla planerade projekt runt om i världen måste uppfylla förväntningarna, och dessutom behöver vi hitta mer ny olja än vi har gjort de senaste decennierna.

Kjell Aleklett, professor på Global energy systems vid Uppsala universitet, har länge kritiserat IEA:s prognoser. Till Effekt säger han, på telefon från Australien där han just nu föreläser och skriver en bok om Peak Oil:

– IEA räknar med att år 2035 ska över 20 miljoner fat om dagen  komma från oljefält som vi ännu inte har hittat. Nordsjöoljan räckte som mest till 6 miljoner fat om dagen, och det var 25 år efter att fälten där hittades. Det tar ju tid att bygga ut produktionen och nå maximal produktion.  Det innebär att vi redan nu måste hitta olja motsvarande tre områden av Nordsjöfältens storlek. Det kommer helt enkelt inte att ske. Jag tvivlar på att IEA tror på sina egna prognoser. Jag ser det här som ett rop på hjälp.

Annonser
Explore posts in the same categories: Miljö

Etiketter: , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: