Allt fler varnar för Peak Oil

För fyra-fem år sedan var det en väldigt liten skara människor som varnade för att Peak Oil – oljetoppen – var nära förestående. Visserligen var de ofta geologer och  insiders från oljebranschen, vilket borde ha fått varningsklockor att börja ringa. Men de togs sällan på allvar. Snarare utmålades de som ganska kufiska domedagspredikanter.

Och visst var dessa forskare och debattörer bara några få ropandes röster i öknen. Internationella Energibyrån(IEA), USA:s energibyrå(EIA), de stora oljebolagen, Opec och en rad andra tunga aktörer sade alla att oljeproduktionen skulle kunna öka till åtminstone 2030-2040, kanske rentav längre.

Med tanke på oljans avgörande betydelse för tillväxt, globalisering, jordbruk och transporter var detta förstås skönt att höra. Vi skulle ha tid på oss att hitta andra energiformer. Vi kunde somna om.

Idag är scenförändringen anmärkningsvärd. Det är som om det har smugit sig in en tärande oro i kretsar som för bara ett par år sedan skrattade bort varningstecknen. Peak Oil har blivit en fråga att förhålla sig till.

Attitydförändringen har varit försiktig och prövande, men de senaste två månaderna är det som om det har skett ett skred. Energy & Capital, som riktar sig till läsare som vill tjäna pengar på energikrisen, har sammanfattat den senaste händelseutvecklingen.

De 10 februari varnade brittiska UK Industry Task Force on Peak Oil and Energy Security(ITPOES) i en rapport för att en oljekris är nära förestående. Bakom analysen står ett antal företag som oroar sig för att frågan om Peak Oil inte har fått tillräcklig uppmärksamhet – bland dem Richard Bransons Virgin. Rapporten fick stor uppmärksamhet i brittiska media, och ledde till ett möte mellan ITPOES och energidepartementet den 23 mars. Enligt läckor från mötet tycks den brittiska regeringen nu ha insett frågans allvar. Det råder medvetenhet om att Peak Oil kan vara nära, att oljeprishöjningar är oundvikliga, och att åtgärder för att minska oljeförbrukningen är brådskande.

Den 12 mars kom det så en rapport från Kuwaits universitet. Tre forskare därifrån har studerat produktions- och oljereservsdata från de 47 länder som producerar mest olja. De drar slutsatsen att Peak Oil inträffar kring 2014, och att världens oljeproduktion sedan kommer att sjunka med i snitt 2,1 procent om året. Det här är inte prognoser som får andra Peak Oil-forskare att höja på ögonbrynen. Det intressanta är att rapporten kommer från analytiker i just Kuwait, där man annars inte gärna varnar för framtida oljebrist.

Den 22 mars kom mer anmärkningsvärda uppgifter. En grupp forskare från universitetet i Oxford har räknat på världens oljereserver och kommit fram till att siffrorna från officiella organ som IEA bör skrivas ner med en tredjedel. Forskargruppen har letts av Sir David King, tidigare chefsrådgivare till brittiska regeringen i vetenskapliga frågor. I rapporten räknar man med att efterfrågan på olja kan komma att överskrida tillgången senast 2014-2015.

Därför var det knappast överraskande att USA:s tredje största oljebolag, ConocoPhilips, den 25 mars deklarerade att man inte längre tänker försöka hitta eller köpa upp ytterligare oljefyndigheter och oljereserver. Det blir helt enkelt för dyrt. Istället satsar man på att konsolidera företaget, minska skuldsättningen och köpa tillbaka aktier. ConocoPhilips utgör inget undantag. En studie från Rice University visade att de fem största internationella oljebolagen bara använde 6 procent av sina vinster 2007 till att leta efter ny olja och utveckla ny produktion.

Så – vad händer då här hemma? Pågår det något analysarbete i regeringskansliet? Kommer vi att få höra något om Peak Oil i valrörelsen? Jag tror att vi kan befara det värsta. Bloggaren Cornucopia har skrivit till partierna och ställt frågor om hur de ser på frågan om oljetoppen. De första svaren, från folkpartiet och feministiskt initiativ, anger nog tonen. Inte ens miljöpartiet, som faktiskt motionerade i frågan 2007, nämner med ett enda ord Peak Oil i sitt valmanifest.

Det är tyvärr inte så överraskande. Årets valrörelse kommer än en gång att handla om ”hur vi får fart på Sverige”. Då är frågan om Peak Oil högst besvärande.

Läs mer:

I höstas skrev jag ett reportage i Du&jobbet om Peak Oil. Det är en slags introduktion till frågan – läs här.

Effekt skriver mycket om oljetoppen. De har bland annat lagt ut en utmärkt sida med dokumentärer, bok- och bloggtips samt andra bra länkar. Den finner du här.

Forskargruppen Global Energy Systems vid Uppsala universitet publicerar regelbundet uppmärksammade analyser av Peak Oil och angränsande frågor. Deras hemsida hittar du här.

Annonser
Explore posts in the same categories: Miljö, Politik

Etiketter: ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

2 kommentarer på “Allt fler varnar för Peak Oil”


  1. Hej

    Du skulle kunna nämna ASPO Sverige, vi är en underavdelning till ASPO International där Kjell Aleklett är president, och Mikael Höök sitter i styrelsen i båda föreningarna.

    MWh

    Bengt


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: