Jag tror att många känner igen följande harang:
”Visst är det hemskt att zigenarna diskrimineras, men det blir ju en ond cirkel när de har den stilen de har i tvättstugan.”
Själv känner jag inte bara igen fördomen ifråga. För en del år sedan kunde jag själv ha sagt något liknande. Jag vet att ganska många av er som läser det här har gjort detsamma. Det är därför som vi har en kollektiv skuld gentemot det romska folket att bearbeta. Vi har varit tysta, blundat, spelat med.
Sedan romerna kom till Europa någon gång för 700-800 år sedan har de utsatts för ett exempellöst förtryck. De har fördrivits, förslavats och mördats. I Rumänien såldes romer på slavauktioner så sent som på 1860-talet. Diskrimineringen har överallt varit hård och skoningslös.
Medan förtrycket av judar och svarta fick sina kapitel i min barndoms skolböcker, var det helt tyst om antiziganismen. Senare skulle jag bli aktiv kommunist, och veta att förtrycket av romerna var orättfärdigt, men jag skulle lära mig betydligt mer om hur vietnameser och angolaner och chilenare och irländare behandlades. Det var inte förrän senare, någon gång i slutet av 1970-talet, jag blev varse att en miljon romer fallit offer för nazisternas förintelse. Tystnaden om just detta säger egentligen allt. Vi förmådde känna skam över att judarna dödades, men romerna blev knappt ens värda ett ord i marginalerna.
Istället blev vi irriterade på att de inte alltid verkade gilla oss.
Det är i det ljuset som den europeiska politiken gentemot romerna är så oroväckande. Stora grupper européer står bakom Berlusconi och Sarkozy – och Billström. Tro inte annat. Antiziganismen är djupt rotad. Det som pågår är etnisk rensning. Det är ytterligare ett kapitel i en sjuhundraårig historia.
Jag gillade Maria Leissners utredningsförslag nyligen om en sanningskommission. Låt hatet och brotten dras fram i ljuset, så att vi blir medvetna om vad vi har varit delaktiga i.
Men sanningen borde också ha ett pris. Om Europa kan satsa astronomiska summor på att rädda sina banker, borde det finnas pengar till massiva satsningar på utbildning, jobb och bostäder till de miljoner romer som nu jagas från by till by, från stadsdel till stadsdel, från land till land. Det handlar om en skuld som ska betalas. Den skulden har växt länge och kan aldrig amorteras av till sitt egentliga värde. Vi kommer i själva verket väldigt billigt undan.
